Inbrottsvåg i Abisko

Om denna blogg

Senaste blogginläggen av isoberse

• Floating vs En Badanka i yttre rymden
• Inbrottsvåg i Abisko
• Jag är en miljonär!
• Håkan Bråkan och Bebismysteriet
• Edvins Son

Läs alla blogginlägg från isoberse

Smärtan i bröstet är ofattbar, det känns som att någon har slitit min kropp i bitar och spottat mig rätt i ansiktet. En känsla sprider sig i min kropp som jag inte känner igen, som jag aldrig upplevt förut. Vad är det här för en hemsk känsla. Varför känner jag sådana här känslor, hur tar man på en sån här känsla?

Anledningen till dessa känslor är att någon slagit sönder rutan till vårat paradis, familjens lugn och barnens favoritställe. Någon eller några vandaler som gjort inbrott nu när höstens mörker fallit. Med mörkret kryper dessa personer upp ur sina hålor och vandaliserar och förstör för oss andra. Jag tror inte att de förstår vad de orsakar för den de förstör för. Att bryta sig in i en människas privatliv, vända upp och ner på tillvaron och förstöra så mycket till vilket pris? Till vilken njutning för deras egen skull?

Om jag talar om det här för mina barn kommer de att bryta ihop och mardrömmarna kommer att avlösa varandra. De kommer att söka tröst hos mig och tröst kommer de att få. Men deras största fråga kommer jag aldrig att kunna besvara och det är VARFÖR? Jag kan försöka påverka omgivningen där vårt paradis är, försöka påverka den som ansvarar för att våra grejer ska få vara ifred, få dem att sätta upp belysning som lyser upp tillvaron så att de små äckliga inbrottstjuvarna inte kan arbeta i mörker. Men det är inte det lättaste när de som tar in årshyran inte prioriterar min och andras säkerhet och trygghet. Att snålhet ska gå ut över mina och andras privata tillgångar kan få mig att gå i taket. Jag kämpade länge för att få en vägbom, det kom en kätting.. Ska jag nu börja kämpa för belsysning och övervakning? Jag vet i ärlighetens namn inte om jag orkar det, kanske lika bra att ge upp och söka sig efter en tryggare miljö.

Finns denna trygghet och vart hittar jag den i så fall? Jag trodde verkligen att jag äntligen hade hittat mitt paradis i vår fjällvärld. Det här paradiset har över en natt bytts till ett helvete, ett ställe jag inte vill återvända till för där kommer jag bara att känna olustkänsla och oro.

Jag vet i skrivandets stund inte vad som kommer att hända, kommer campingvärden i Abisko att göra något för att få mig att känna trygghet igen, kommer polisen att utreda brottet och visa att de finns för Vår säkerhets skull, kommer försäkringsbolaget att vara tillmötesgående så att vi får ersättning för det vi förlorat?

Helst av allt skulle jag vilja möta dig, du som fått mig att må så här dåligt. Skulle inte ha någon betydelse om det var i en mörk gränd eller mitt på en upplyst hockeyrink: Ett öga för ett öga, en tand för en tand...