Välj dig!

Om denna krönika

Jonny Siikavaara arbetar som företagare i Kiruna. Han är även engagerad som ordförande i Kiruna Golfklubb. Jonnys paroll: Det behövs bara tre ord. Människa, golfare och vän. Allt utöver det är bara utfyllnad.

Tänk att nästan vem som helst kan köpa ett hus i tron att det gör en glad och lycklig innerst inne. Det låter ju inte så hemskt, eller? Men. Det finns andra, som kan tänka sig att lyckan sitter i en bils kalla metalliska kropp och spenderar sina hårt förvärvade kronor på något så urtrist som en bil. Eller båt. Eller. Ja vi människor kan satsa nästan vad som helst på att köpa vår svårfångade lycka i tron att det är enkelt. Lycka har ingenting med enkelhet att göra. Lycka har heller inget att göra med saker vi har eller saker vi saknar. Lycka är en insikt. En lärdom. En tanke som mognat till sin fulla glans.

Man kan ofta vara mer lycklig, även om lyckan ofta är alldeles för kort, när man verkligen vill åstadkomma något, utan att man egentligen har alla förutsättningar klara. Att förverkliga en dröm skapar ofta mer lycka när man beslutar sig för att göra det till sanning, än efter att det är klart. Tänk dig att du har en dröm att få uppleva New York. Du bara vet att någon gång i livet skall du dit. Känna pulsen. Beundra den välkända skylinen. Vetskapen om detta påverkar dig lite och skapar kinte ens en smula lycka. Men. När du tar ditt beslut så pirrar det i kroppen. Kinderna blir lite rödare, lite mer levande. Du blir lyckligare.

När du har bestämt dig för din resa, så blir livet på något sätt ett liv före resan och ett annat efter. Några av dina mest sköna samtalsämnen blir de du för inför resan, om resan, med de som åker med. Du kan till och med göra saker, som inte gör dig lycklig, och ändå överbrygga det med ett litet överflöd av lätt bubblande lycka, likt en lätt kolsyrad dryck. Livet under resan är ofta mindre lycklig än innan. Livet efter resan är nästan lite tom, som om luften gått ur en lite granna. Jag tror att förväntningar och hopp är en viktig ingrediens i verklig lycka.

Det som utvecklar oss människor som mest, är allt det vi får lära oss. Lära oss av andra människor. Det är böckerna, som vi läser, och människorna vi träffar, som ger oss utveckling. Så är det i alla fall för mig. När jag tagit nästa steg på min utvecklingstrappa, kommit till insikt och blivit lite klokare, så blir jag både nöjd och lite uppspelt. Det kanske inte egentligen var det som någon jag träffade sa, utan snarare att det som någon sa, puttade iväg mina tankar i en ny bana. Kanske aktiverades nya synapser i den övre apparaten. Jag utvecklades. Att förändras, lära sig nya saker, tänka nya tankar och inse att om jag tänker nytt, gör jag saker på ett nytt sätt, vilket resulterar i att jag uppnår ett nytt resultat. Att våga förändras är också en viktig ingrediens i verklig lycka.

Tyvärr ändras man inte alltid åt det håll som ger lycka. När jag fick en smula ålderssynthet för två år sedan blev det inte lika intressant att läsa böcker. Kommunikationen med andra människor försämrades, eftersom jag fortfarande inte vet om det är glasögon på eller av som gäller. Mina tankar kring detta gör att jag inser att ålderssyntheten är ett handikapp för mig. Vad kan jag göra? Jag åldras. Alternativet till det är ju inte mycket roligare. Kanske kan man operera? Dyrt är det. Är det värt det?

Herregud! Jag kan ju handla en massa saker och resor, som gör mig kortsiktigt lycklig, utan att fråga om det är värt det. Jag har hus. Bilar. Skotrar. Men tvekar inför att ge mig en bra syn, som ger mig ett bättre liv. Nästan skrattretande. Om jag inte väljer mig, vem skall då göra det?

Får du chansen att göra något, som gör dig lite gladare, ger dig en bättre syn eller hörsel eller ger dig lite klokskap att glädjas åt. Snälla. Välj dig. Välj inte bilen, huset eller annat som inte egentligen har något större värde. Du är viktigare än så. Ta chansen. Välj dig.

Jonny Siikavaara (du når mig på jonny [at] siikavaara [dot] se) som opererar sina ögon den sjunde juni.
Visar vägen, helst utan att vara i vägen.